Lovisas blog

UPPLEVELSER SOM TRAINEE

Mariehamns stad kommer att vara värdstad för evenemanget Tall Ships Races (TSR) 2021. Ett viktigt åtagande gentemot den internationella arrangören Sail Training International (STI) är att vi som värdstad gör det möjligt för ungdomar att mönstra på de stora segelfartygen och som trainees segla med på racet. Många som varit med förut pratar om det som ”a life changing experience” där man träffat ungdomar från andra länder, deltagit i arbetet ombord samt både utmanat och utvecklat sig själv. Det finns inget krav på förkunskaper i segling utan det lär man sig ombord.

Denna sida samlar alla inlägg @lovisasundlof publicerade när hon mönstrade på som trainee på det norska fartyget Statsraad Lehmkuhl, en plats som Mariehamns stad hade ordnat för TSR 2018. Tävlingssträckan gick från Stavanger till Harlingen, alltså från Norge rakt över Nordsjön ner till Nederländerna. Lovisas resa kan man också läsa om på Tall Ships Mariehamns Facebook och Instagram. Följ Lovisas resa här nedan, från början till slut.

3 funderingar



Jag är otroligt glad över att just jag fått chansen att åka iväg på TSR 🙂 Nu när det börjar närma sig börjar jag också bli lite nervös. Jag har ju faktiskt aldrig seglat tidigare och nu ska jag ut och segla i sex dagar och över Nordsjön(!!).

Jag har tre stycken funderingar som dykt upp i mitt huvud på senaste och jag tänkte att jag delar med mig av de så kommer svaren om lite mer än en vecka.

- Kommer jag att vara sjösjuk i sex dagar? Jag jobbar för andra sommaren i rad på en färja som går mellan Åland och Sverige så jag är van att jobba på sjön men nu kommer man inte se land på fem dagar och jag antar att det är lite andra vindar än på Ålands hav...

- Kan man sova ordentligt i en hängmatta? På fartyget som jag kommer vara ombord på sover man i hängmattor. Går det ens att sova en hel natt i en hängmatta??

- Är jag den enda som kommer utan seglarbakgrund? Jag känner inte någon som är på väg till TSR och jag tänker att jag säkert kommer vara den enda som kommer utan seglarkunskap. Sen står jag där på däck och glor när alla vant drar i rep, klättrar i masten och knyter knopar..


 

Skutefest i Stavanger

 

På plats i ett 29 grader varmt Stavanger! Det är halvklart och väldigt blåsigt. Det väntas åskväder ikväll och på grund av detta oväder som blåser in blir starten uppskjuten 24 timmar. Det kryllar av folk och det ligger runt 60 fartyg längs kajerna. Det är verkligen fartygsfest! Hela dagen har tillbringats på Port Host Seminar och det har faktiskt varit intressant. Om några timmar får jag mönstra på fartyget och träffa besättningen och andra trainees. Jag tror att jag är så redo jag kan bli 🙂

      

Min första natt i hängmatta och dags för avfärd


 
Jag har gjort mig hemmastadd på fartyget. Det var inte alls så tokigt att sova i hängmatta! Återstår att se vad jag säger om ytterligare sju nätter..
 
 
Vi har precis ätit frukost och nu väntar vi på att alla trainees ska hitta ombord. Folk är väldigt hjälpsamma här och man känner sig verkligen välkommen! Det är skönt för mig som inte har så mycket koll på läget och som tur är jag inte den enda. Jag har träffat många vana seglare och som dessutom varit med på detta fartyg flera gånger men också folk som knappt seglat tidigare.
 

Idag ska vi gå igenom grundregler och säkerhet. Just nu känner jag mig väldigt förvirrad, detta är inte alls en miljö som jag är van vid men förhoppningvis anpassar jag mig snabbt 🙂

Om några timmar är det dags för avfärd!!

Statsraad Lehmkuhl


Detta är det norska fartyget som jag seglar med på! Det är 98 meter långt och den högsta masten är 48 meter. För er som känner till det åländska fartyget Pommern kan jag berätta att det här fartyget är 10 meter längre, kanske ger en lite bättre uppfattning om storleken. Det är ett ganska stort fartyg med andra ord. Grundbesättningen är 17 stycken och vi är totalt 145 trainees med ombord. De flesta kommer från Norge men det är också folk som kommit från England, Tyskland och Polen. Det kommer bli några roliga dagar detta! Ställ gärna frågor om det är något ni undrar 🙂


 

En första dag i regn och rusk



Första dagen hade vi information och genomgång. Vi fick bekanta oss mer med fartyget och lära oss viktiga termer. Sen var det dags att gå upp i masten!! Det vill jag absolut göra igen. Det märks att besättningen är vana med trainees för de förklarar väldigt bra och vill hjälpa en.
 

 
Efter middagen blev man verkligen härdad. Det blåste 17 m/s och regnade i skurar, jag har aldrig sett så stora vågor! Många låg sjösjuka på däck och jag måste erkänna att jag själv inte var på topp just då. Jag kunde absolut inte förstå hur man vill hålla på med något sånt här.. Men sen när jag stod där på min vakt och själv styrde det 98 meter långa fartyg i regn och rusk kunde jag förstå lite mer, hur coolt som helst!! Täckningen är inte speciellt bra ute på havet så uppdateringen kanske inte är den bästa under dessa dagar. Troligtvis är vi närmare land på torsdag 🙂

Hur fungerar det ombord?

När man kommer ombord får man ett eget nummet med tillhörande skåp och hängmatta. Alla vakter har sina egna sovsalar på grund av olika tiderna så man blir inte störd av de andra när det är dags att sova. Alla trainees blir indelade i 3 olika vakter, blå, vit och röd. De olika vakterna har olika tider, kl. 8-12, 12-4, 4-8 och dessa tider gäller både morgon och kväll. Så till exempel, jag var i blå vakt, jag var på vakt varje dag från 8-12 och 20-24, däremellan var jag ledig.
 


Under vakten har man en timme med en specifik uppgift då kan man vara eldvakt, man överbord, hålla utkik eller hålla kurs. Det finns ett roterande system och man får testa på allt. När man inte har sin specifika uppgift är man tillgänglig på däck och gör vad som behövs just då.

Om dagarna serveras det frukost, lunch, mellis och middag. Det är förvånansvärt bra mat, jag trodde att vi skulle leva på konserver i en vecka..

Detta är då lite kort om hur det fungerar ombord på Statsraad Lehmkuhl, alla fartyg är olika när det kommer till rutiner och så 🙂

Hello Harlingen

 
 

Igår anlände vi till Harlingen med pompa och ståt! Alla 140 trainees stod uppradade på däck och vi sjöng sjömansvisor så högt vi bara kunde, det var helt galet bra stämning och jag började rysa för det var så maffigt. Jag har svårt att tro att något annat skepp gjorde lika bra entré som vi gjorde.

 

 
När vi lagt till vid kajen var de flesta ivriga på att komma av och springa runt på land. Vi gick iväg ett större gäng för att titta på alla fartyg och äta något gott men efter tio minuter hade gänget halverats, det var omöjligt att hålla ihop för man tappade bort varandra i folkmassorna.
 

Harlingen är verkligen en så charmig stad! Vi traskade runt längs kanalerna, gick på kajerna och tittade på alla fina fartyg och så försökte vi få ett begrepp om hela området. Det är väldigt stort och utspritt men allt är fint och bra ordnat. Vart man än går ser man sjömanshattar, man hör sjömansvisor och nere i hamnen doftar det tjära. Varför har jag inte varit med på TSR tidigare?? Det har jag undrat många gånger de senaste dagarna.

En dag ombord

 

Väckning 7.15, då är det bara att upp och hoppa, klä på sig och packa undan hängmattan. Frukost serveras 7.30 och den äter vi tillsammans i mässen. Klockan 8.00 står man på däck, redo för sin vakt fyra timmar framöver.

 
Under vakten gör man lite allt möjligt om man inte har en specifik vakt. Man städar i mässen, övar på knopar, lägger om segel vid behov och bara hänger ute på däck. När som helst under dygnet kan det hända att alla behövs på däck och då beger man sig upp genast. Finns det mycket att göra och man är ledig hjälper man alltid till.


 

 

När vakten slutar kl 12.00 äter vi lunch och efter det är vi lediga tills kl 20.00

Bland det bästa är när man lägger sig ute på däck i fören och njuter av solen. Man snackar med de andra, spelar kort och nappar lite tills det är dags för middag kl 17.30.


 


Efter middagen får man lägga sig på däck igen och bara vara framtill det är dags för vakt kl 20.00-24.00.


 

Alla i samma vakt samlas och räknas in före vårt skift börjar. De som har utkik eller liknande går iväg på det och vi andra sjunger chanties, dricker te, tittar på solnedgången och umgås. Kl 24.00 tar nästa vakt över och man får krypa ner i hängmattan igen.

 

Parad

 
Igår var det dags för parad genom Harlingen. Alla fartyg och deras trainees gick samlade, vi sjöng sjömansvisor, det trummades, tjoades och folk dansade runt, riktigt härlig stämning! När vi spatserat genom Harlingens centrum som tog cirka en timme samlades alla vid huvudscenen där prisutdelningen ägde rum. Statsraad Lehmkuhl knep segern i klass A!! Vi fick också pris för fartyget som hade flest nationer ombord, trainees från hela 16 olika länder, ganska imponerande ändå! Jag hade äran att gå med kaptenen upp på scenen och ta emot våra priser, vilken grej alltså, jag kunde inte sluta le 🙂 Efteråt styrde vi stegen mot crew party där alla samlades och vi hade en riktigt rolig kväll, bra avslut på detta TSR.

 
 

Kunde man sova i hängmatta och hur sjösjuk var jag?

 

8 nätter i hängmatta och 6 dagar på sjön avklarat, här kommer svar på mina funderingar jag hade tidigare:

- Kan man sova ordentligt i en hängmatta?
Ja! Jag har sovit utan problem, det är mysigt att ligga där i sin sovsäck och man gungas lite skönt till sömns

- Var jag den enda utan seglarkunskap?
Långt ifrån. Det var faktiskt flera andra som kom utan seglarkunskap och det har inte varit ett problem överhuvudtaget.

- Var jag sjösjuk i 6 dagar?
Nej, tack och lov... Det första dygnet var som sagt ingen höjdare men sen har det inte varit något problem.

 

3 intervjuer

Jag har gjort intervjuer med tre personer som också var med på Tall Ships Race och som seglade med på Statsraad Lehmkuhl. Några korta frågor och lite plus och minus så att ni får höra andras åsikter om TSR också 🙂

Namn: Maya

Ålder: 16

Varifrån: England, South Hampton

Seglarkunskap: Seglat med segelbåtar tidigare men inte med ett stort segelfartyg

Varit med på TSR tidigare? Nej

Vad tycker du om TSR? Allting är mycket bättre än förväntat. En superbra upplevelse och något helt annat. Det roligaste var att gå upp i masten.

Skulle du delta igen? Utan tvekan!

+ så mycket nytt folk och från olika platser

+ man utmanar sig själv

+ man får se olika platser och veta mer om olika kulturer

+ man får sova i hängmatta

- vinden

 

Namn: Pim

Ålder: 20

Varifrån: Nederländerna, Harlingen

Seglarkunskap: Maritime officer, mycket erfarenhet av segling

Varit med på TSR tidigare? Nej

Vad tycker du om TSR? Häftig upplevelse, något man inte gör så ofta. Det är kul att lära känna nya människor och det är väldigt internationellt.

Skulle du delta igen? Ja

+ vackert ute på sjön

+ man lär sig om skeppet och hur allt går till ombord

- det är en tävling och den är väderberoende

 

 

Namn: Aina

Ålder: 19

Varifrån: Norge, Stavanger

Seglarkunskap: Nej

Varit med på TSR tidigare? Nej

Vad tycker du om TSR? Det är en rolig grej och det är kul att göra något helt nytt

Skulle du delta igen? Ja

+ socialt, man blir del av en ny typ av gemenskap

+ besättningen är snälla och hjälpsamma

+ maten är bra

- när man blir sjösjuk

 

 

Varför ska man åka på TSR?

 
Och så var Tall Ships Race över för i år. Att en vecka kan gå så fort, jag förstår faktiskt inte. Jag hade mer än gärna varit längre för oj vad roligt detta har varit! Så varför ska man då åka på TSR? Jag har listat några punkter:

- du lär känna väldigt många nya människor från olika nationer

- du utvecklar både dig själv och din kunskap inom segling

- det är en riktigt häftig upplevelse att segla på ett större fartyg

 

- det är roligt att utmana sig själv

- man får en grym känsla när man klarat seglatsen och man kommer fram till hamnen, obeskrivligt

- man får känna gemenskap och att alla behövs och är viktiga

Jag har svårt att få ner allt varför man ska åka, det är nånting man ska göra bara! En helt annan typ av upplevelse.

 

8 bilder från TSR

 
Jag har tagit otroligt mycket bilder under dessa dagar, synd att bilderna inte alltid gör sig rättvisa och att man inte kan ge stämningen. Här kommer några ovisade 🙂
 


Min favoritbild från Stavanger, verkligen så så fint! // På väg upp i masten. Den högsta masten är 45 meter, jag var upp cirka 30 meter och höjdrädslan existerade inte ens.

 


En helt magisk solnedgång, så obeskrivligt fin var den! // Sjunga sjömansvisor medan mörkret faller. Det var himla trevligt när vi satt där allesammans och sjöng tillsammans.

 
Häftigt att sitta uppe i masten och titta på solnedgången. Fast det var ganska högt upp kändes det inte alls obehagligt. Allt blir så mycket häftigare när man är högre upp!
 
 
När starten gick låg alla skepp ganska nära varandra och då lyckades jag knäppa denna bild på Sørlandet, ett annat norskt fartyg. // Vårat fantastiska första pris!!! Tänk att jag faktiskt fick vara med om en vinst, kändes väldigt bra och det var pricken över i:et.

 

4 tips om man åker på TSR

- ta med dig mycket varma kläder! Underställ och dunjacka är inte alls en dum idé

- våga ta plats och fråga! Man lär sig så mycket mer

- ät och drick ordentligt! Fast aptiten inte finns där så är det viktigt att äta för man mår fort sämre om man inte får i sig något

- gå in med en öppen inställning och försök att göra det bästa av allting, även när regnet öser och vinden piskar en i ansiktet.. ingen idé att gnälla över något som man inte kan påverka.